Tagg-arkiv för: Bolån

Svenska bolåneräntor

Lilleman somnade precis och K är ute på tjejkväll. Så nu har jag äntligen tid över att sätta mig och funderar igenom bolåneräntorna. Vi börjar med ett diagram som jag hittade på Boverkets hemsida:

Bolån & kostnader

Tyskland har minsta skuldsättningen i förhållande till disponibla inkomsten (50% av Sveriges) räntebetalningen kan vi se hamnar på liknande nivåer. Danmarks som ligger långt över Sveriges har påverkats tidigare av omställningen där andelen korta bindningstider ökad och långa (10-15 år) minskad. Den frågan som väckts hos mig är hur Sveriges banker kan tjäna så mycket pengar på bolånen i dagsläget trots en relativ låg ränta?

Visst är reporäntan och stibor på låga nivåer men det har sett liknande ut i de andra två länderna med. Att andelen korta räntor är hög innebär i längden lägre kostnader jämfört med fasta 10-årsräntor. Anledningen är att terminskontrakt, optioner, kostar pengar och kräver att en annan tar motpartsrisken = villig att långa in pengar för samma tidsperiod. Däremot saknar man helt försäkran mot ökade räntekostnader. En ränta på 10% skulle ge omedelbar effekt i Sverige (rörlig ränta), i Tyskland däremot skulle det dröja många år (10-20) innan konsumenterna få känna på den ökade utgiften. På dessa 20 år har ett tysk bolån dessutom hunnit amorteras ner en bra bit medan ett svensk fortfarande tuggar på topplånet…..

Nu har det inte funnits några större kreditförluster i Sverige men på den danska marknaden har det sett värre ut. En kreditförlust måste finansieras med ränteintäkterna vilket i sin tur medför högre bolåneränta. En högre bolåneränta pressar priserna på hus då finansieringskostnaden ökar.

Ju kortare räntor man finansiera sitt boende med desto högre negativ korrelation mellan räntenivå och bostadspriserna helt enkelt. Räntan upp – priserna ner och tvärtom. Risken för prisförändringar på bostadsmarknaden borde därmed vara klart större i Sverige än i Tyskland (vilket vi har sett i en massiv ökning senaste åren i detta land). Vad händer då om priserna går ner? Första steget är att vi tack vare 110% belåning (bil och renovering) vid en ”tvångsförsäljning” behåller en restskuld. I många fall kommer bankerna sitta med kreditförluster och upptäcka en ökad kreditrisk som ska kompenseras genom högre räntor. Högre räntor innebär att priserna sjunker vidare.

Fråga för en som investerar i svenska bankaktier: Är svenska banker verkligen de mest välskötta? Eller har vi bara en bostadsmarknad som aldrig haft några större kreditförluster? Kommer det alltid att vara så? Är en längre bindningstid hos bolånetagaren något som kan motivera högre värdering av en bank (för Sveriges banker en lägre)?

För bolånetagaren att fundera på: Motiverar en lägre finansieringskostnad att inte amortera sitt bolån på 30 år? Kommer priserna alltid att stiga? Kommer nuvarande räntenivån att vara för evigt? Hur ska man gå tillväga för att äga sitt boende innan pensionen?

Jag har ett par exempel som många borde fundera en extra gång över. I Sverige sparar man hellre i fonder till pensionen (med dyra avgifter och risk), istället för att amortera på boendet (amortering = riskfritt) för att få en lägre boendekostnad när summan i det oranga kuveret ska räcka till ända fram till livets slut. Majoriteten svenskar ser räntan för ett bolån som en boendekostnad (ej finansieringskostnad!?) och det är just det som drivit upp bostadspriserna på den nivån som vi befinner oss på idag. En bostadsrätt med en avgift motsvarande vad en likvärdig hyresrätt skulle kosta, dock så ska man renovera insidan av lägenheten med egna medel. En ränteökning med 2% skulle förmodligen sänka värdet på bostadsrätten med 200kSek (för 20 år sedan kostade det 10kSek att köpa denna bostadsrätt på fria marknaden).

Önskar en trevlig helg!
/J

Posted in Husplaner, Nationalekonomi | Kommentarer inaktiverade för Svenska bolåneräntor

Bostadsräntor

Jag kan nog lugnt säga att det sällan går en dag utan att vi diskutera husköp hemma. Minst lika ofta kollar vi om det kommit ut några nya hus senaste dygnet för att absolut inte missa ifall det kan vara ett som vi kan tänka oss att köpa. Att sätta en gräns för vilken summa kapital vi vill lägga på ett hus är en sak, att uppskatta framtida kostnader för lånet och hur priserna ser ut om några år en helt annan.

Jag har nu tänkt om något i våra kalkyler och anledningen är dagens låga ränta. Till en början kollade jag på historiska låneräntorna (senaste 25 åren). Jag sammanfattar den historiken med att från slutet på 80-talet till mitten av 90-talet var räntan på 8-14%. 1996 till 2000 omkring 6-10% för att sedan hamnar på mellan 5-8% fram till 2009. Sedan dess har vi haft omkring 3%. Siffrorna är väldigt ungefärliga för att förenkla mitt exempel.

Även om vi inte kommer att se räntor i intervallet kring 10% så kan man nog med all säkerhet utgår ifrån att det finns en stor sannolikhet att vi hamnar på över 5% igen. Det innebär att räntekostnaden inom några år kan vara den dubbla mot dagens. Inga extrema kostnader om vi har ett lån på en miljon dock så kan det nog bli påfrestande för en familj med lån på det tredubbla.

Nu tillbaka till vad jag egentligen vill få fram. Om vi antar att en normalnivå på bolåneräntorna är kring 6% och amorteringstiden 30 år så bör man betala av lånet som ett ”annuitetslån”. Detta innebär att man erlägger samma summa varje månad under de kommande 30 åren. Om man har en rörlig ränta så ökar amorteringen i samma takt som räntan är låg helt enkelt. Gör man på detta sätt så klarar man i nuläget av att amortera 3% av bostadsvärdet extra varje år (plus sina 3% genom att amortera på 30 år). Belåningen av bostaden sjunker alltså med 6% per år med dagens låga räntor. Om fem år (om räntan är kvar på dagens nivåer) så har man en belåning på ”enbart” 70% (minus kontantinsats 15%?). Ränta på ränta effekten medför även att man totalt sett får lägre räntekostnader och snabbare kan amortera om man gör detta redan i början.

Även om det är höga bostadspriser för tillfället så bör de flesta kunna amortera 6% om året med dagens räntenivå. Har man inte ekonomi till detta finns det en risk att man inte heller kan betala räntan när den stiger igen.

/J

Posted in Husplaner | 1 Kommentar

Skuldfri om 140 år

Rapporten från FI har fått en del publicitet både i tidningar samt på en del bloggar. Att amorteringstakten i genomsnitt ligger på 140 år är helt oförståelig. Många nybyggda villor kommer inte ens att stå kvar om hundra år. Dessutom är kanske även dessa oattraktiva om 40 år redan och därmed svårsålda (design, dålig kvalitet mm.). 140 år motsvarar omkring 4 generationer i dagens samhälle. Boendet används helt klart som bankomat för att konsumera (bil, båt, resor mm.) samt investera pengar i aktier och fonder.

Med en linjär amortering på 140 år och antagandet att banken gör en bruttovinst på 1% per år på ett bolån så tjänar (bruttovinst) banken 70% av lånesumman under amorteringstiden. Det finns alltså ett stort intresse av bankerna att hålla priserna samt belåningen uppe. Att korta ner amorteringtiden till 30 år skulle påverka bankernas vinster i stor utsträckning. Kostnaden för lånet ligger på omkring 300% av lånesumman totalt.

Det som gör mig mest fundersam är skuldkvoten som räknas fram. Säg att en försralåntagare idag har en skuldkvot på 350% av den disponibla årsinkomsten (nettoinkomst) så skulle den med samma sparkvot som vi har (nästan 50%) behöva spara i 7 år för att finansiera sitt hus helt med egna medel. Pratar jag med släktingar/vänner i Tyskland och säger att man skulle kunna spara ihop till en villa på mindre än tio år så blir det en del frågetecken. Visst har tyska husen en annan byggteknik (längre hållbarhet? Högre standard?) men båda fyller sitt syfte.

Lösningen är helt klart att ändra beteendet. Att uppmuntra till att spara först och därmed behöva låna mindre andel av köpeskillingen. Det måste även finnas ett amorteringskrav som motsvarar husets värdeminskning. Det viktigast i Sverige som bara erbjuder relativ korta fasta räntor är dock att priserna inte ska styras av kortsiktig låga räntor. Med 140 år genomsnittlig amorteringstakt , i stort sett rörlig ränta och hög belåning är ränterisken i Sverige extremt hög jämfört med andra länder i Europa.

/J

Posted in Nationalekonomi | 4 Kommentarer

Swedish Greys - ett WordPress-tema från Nordic Themepark.