Månadsarkiv: januari 2014

Svenska bolåneräntor

Lilleman somnade precis och K är ute på tjejkväll. Så nu har jag äntligen tid över att sätta mig och funderar igenom bolåneräntorna. Vi börjar med ett diagram som jag hittade på Boverkets hemsida:

Bolån & kostnader

Tyskland har minsta skuldsättningen i förhållande till disponibla inkomsten (50% av Sveriges) räntebetalningen kan vi se hamnar på liknande nivåer. Danmarks som ligger långt över Sveriges har påverkats tidigare av omställningen där andelen korta bindningstider ökad och långa (10-15 år) minskad. Den frågan som väckts hos mig är hur Sveriges banker kan tjäna så mycket pengar på bolånen i dagsläget trots en relativ låg ränta?

Visst är reporäntan och stibor på låga nivåer men det har sett liknande ut i de andra två länderna med. Att andelen korta räntor är hög innebär i längden lägre kostnader jämfört med fasta 10-årsräntor. Anledningen är att terminskontrakt, optioner, kostar pengar och kräver att en annan tar motpartsrisken = villig att långa in pengar för samma tidsperiod. Däremot saknar man helt försäkran mot ökade räntekostnader. En ränta på 10% skulle ge omedelbar effekt i Sverige (rörlig ränta), i Tyskland däremot skulle det dröja många år (10-20) innan konsumenterna få känna på den ökade utgiften. På dessa 20 år har ett tysk bolån dessutom hunnit amorteras ner en bra bit medan ett svensk fortfarande tuggar på topplånet…..

Nu har det inte funnits några större kreditförluster i Sverige men på den danska marknaden har det sett värre ut. En kreditförlust måste finansieras med ränteintäkterna vilket i sin tur medför högre bolåneränta. En högre bolåneränta pressar priserna på hus då finansieringskostnaden ökar.

Ju kortare räntor man finansiera sitt boende med desto högre negativ korrelation mellan räntenivå och bostadspriserna helt enkelt. Räntan upp – priserna ner och tvärtom. Risken för prisförändringar på bostadsmarknaden borde därmed vara klart större i Sverige än i Tyskland (vilket vi har sett i en massiv ökning senaste åren i detta land). Vad händer då om priserna går ner? Första steget är att vi tack vare 110% belåning (bil och renovering) vid en ”tvångsförsäljning” behåller en restskuld. I många fall kommer bankerna sitta med kreditförluster och upptäcka en ökad kreditrisk som ska kompenseras genom högre räntor. Högre räntor innebär att priserna sjunker vidare.

Fråga för en som investerar i svenska bankaktier: Är svenska banker verkligen de mest välskötta? Eller har vi bara en bostadsmarknad som aldrig haft några större kreditförluster? Kommer det alltid att vara så? Är en längre bindningstid hos bolånetagaren något som kan motivera högre värdering av en bank (för Sveriges banker en lägre)?

För bolånetagaren att fundera på: Motiverar en lägre finansieringskostnad att inte amortera sitt bolån på 30 år? Kommer priserna alltid att stiga? Kommer nuvarande räntenivån att vara för evigt? Hur ska man gå tillväga för att äga sitt boende innan pensionen?

Jag har ett par exempel som många borde fundera en extra gång över. I Sverige sparar man hellre i fonder till pensionen (med dyra avgifter och risk), istället för att amortera på boendet (amortering = riskfritt) för att få en lägre boendekostnad när summan i det oranga kuveret ska räcka till ända fram till livets slut. Majoriteten svenskar ser räntan för ett bolån som en boendekostnad (ej finansieringskostnad!?) och det är just det som drivit upp bostadspriserna på den nivån som vi befinner oss på idag. En bostadsrätt med en avgift motsvarande vad en likvärdig hyresrätt skulle kosta, dock så ska man renovera insidan av lägenheten med egna medel. En ränteökning med 2% skulle förmodligen sänka värdet på bostadsrätten med 200kSek (för 20 år sedan kostade det 10kSek att köpa denna bostadsrätt på fria marknaden).

Önskar en trevlig helg!
/J

Posted in Husplaner, Nationalekonomi | Kommentarer inaktiverade för Svenska bolåneräntor

Livets mening – född till egoist? – Del 2

Dags att publicera fortsättningen på inlägget Livets mening – född till egoist

Ett annat sätt att förändra samhället borde vara att bli politiker. För att förändra måste man förmodligen även skapa ett nytt parti med en ny ideologi. Enligt mig är det alldeles för få nytänkande politiker som styr dagens samhälle och partierna så konservativa att inga större förändringar kommer att ske. Det blir ännu mer uppenbart när man funderar kring vad en politiker egentligen är? En vanlig människa som är mån om sin karriär! Mån om att behålla sitt relativt välavlönade jobb och därmed mest mån om att partiet ska få så många väljare som möjligt – inget annat (generaliserat). Det är visserligen demokratins mening att maktfördelningen ska återspegla befolkningens röst, men då krävs det även transparens. Befolkningen måste förstå vad man röstar på, vilket sällan är fallet. En politikers tankar/handlingar kan påverka ett helt land eller en världsdel och därmed kan effekterna att förändra något slå igenom i stor grad. Jag själv skulle förmodligen ha svårt att vara politiker, att lyssna och svara i alla debatter som innehåller smutskastning och en miljon ord om ingenting. Varför har jag aldrig hört någon debatt där politikerna direkt säger vad de tycker på ett språk som hela befolkningen förstår, ett rakt svar som innehåller ja eller nej? Tiden där man som ”ärlig” politiker med raka och lättförståeliga svar når framgång tror jag kommer att komma inom en snar framtid. Själv är det sådana människor jag ser någon mening med att lyssna till, och många med mig skulle jag tro.

Med handen på hjärtat, hur många tror att en politiker som lovar att sänka skatterna kan trolla fram pengar? Visst har man sedan sista regeringsskiftet fått några procent högre nettolön men många verkar glömma hur majoriteten av dessa skattesänkningar har finansierats.
Premien för bilförsäkringarna har belagts med ”trafikskatt”, kostnaderna för de flesta a-kassor har blivit högre, samma gäller fackavgiften. Dessa är dock förmodligen småsaker jämfört med en del annat. Skolor, omsorg, bilprovningen, apoteken mm. som privatiserats innebär att någon annan kommer att tjäna pengar på utbildning, vård, trafiksäkerhet och vår medicin. Fokusen blir att tjäna så mycket pengar som möjligt. Skulle istället verksamheten orsaka förluster kommer dessa efter ett tag stängas. Ifall landet vill upprätthålla servicen för medborgarna på glesbyggden (apotek och skolor exempelvis) krävs subventioner, samtidigt går man miste om verksamheten som faktiskt genererar ekonomiskt överskott, som nu istället hamnar hos ett fåtal människor/finansiärer. Staten har dock fått in en stor klumpsumma i samband med försäljningen – i utbyte mot kontrollen över servicen och i en del fall stabila kassakor för staten.

Det är enkelt att säga att staten inte ska äga/driva dessa typer av verksamheter och samtidigt påpeka att fri konkurrens är bästa alternativet. Fri konkurrens innebär att kunden kommer att välja det alternativ som ger störst nytta i förhållande till sina preferenser. Om det nu inte finns några alternativ att välja? Om det bara finns en gymnasieskola eller ett apotek på 5 mils radie – då hamnar detta företag i en monopolistisk ställning, vilket med all säkerhet kommer märkas på service och priserna.

En stor fråga som rör sig i mitt huvud är varför staten inte skulle vara bäst på att driva företag? Samma politiker har fått förtroendet att driva hela landet och lovade i valet att göra det på bästa sätt. Men att driva ett i jämförelse litet bolag som bilprovningen på ett effektivt sätt klarar man inte av? Under min studietid i Tyskland läste jag en kurs som hette ”Management för offentliga organisationer”. Mycket handlade om effektivisering, förbättring, nytänkande och bättre service. Det vore förmodligen mer samhällsekonomiskt i längden att skicka politikerna på en sådan utbildning än att bara sälja ut vår välfärd och infrastruktur. Tänk er vallöften som tar upp att man ska effektivisera offentliga verksamheter på ett hållbart sätt för att kunna sänka skatten.

/J

Posted in Ekologiskt leverne | 1 Kommentar

Uppföljning budget – januari

Då var det dags för uppföljningen av månadens budget. Jag tror att just januari är den månaden då vi konsumerar mest. Även denna januari har det köpts in en del kläder, nödvändig inredning till hemmet, samt lite annat smått och gott. Mellandagsrean känns numera som en myt och jag är nöjd med mina klädinköp under denna månad, då jag lyckades köpa riktigt fina märkesvaror till halva priset. Plaggen köptes för att behovet fanns och kostnaden hamnade knappt högre än de billiga alternativen som jag köpt tidigare, men i de fallen har jag inte varit nöjd med kvalitén.

Förutom konsumtionen har vi av någon anledning även ett par försäkringar (bil och personförsäkringar) som betalas för helåret denna månad. Utöver det tillkom en ny gravidförsäkring som en engångsutgift. Av de 31k in gick 27k ut denna månad.

Portföljens värde är i skrivande stund 214k och 300k likvider. Efter månadens transaktioner är innehaven följande (ordning: störst till minst):

Bolag
Starbreeze
Protector Forsikring
Blackpearl
AIG
Immofinanz
Tesco

Jag har försökt att screena efter nya bolag och kommer att läsa mig djupare in på ett par stycken. Südzucker AG är ett bolag som vid första anblicken uppfyllde kraven på låga nyckeltal, jag har dock inte hunnit fördjupa mig mer i råvarupriserna samt hur bolagets lönsamhet påverkas. Fortsätter nedgången och befintliga innehaven blir billigare kommer vi i första hand öka i dessa, sedan är även Citigroup och Allianz AG intressanta om kurserna går ner några procent till.

/J

Posted in Budget | Kommentarer inaktiverade för Uppföljning budget – januari

Livets mening – född till egoist? – Del 1

Ingen lätt rubrik att skriva om men jag kände ett behov av att skriva ner en del tankar och funderingar, mest för att se om dessa fortfarande känns aktuella längre fram i tiden. Det blir en del generaliseringar för att inte hamna på en 50-sidors uppsats i ämnet (så vissa delar bör tas med en nypa salt).

Mycket vi gör idag handlar om oss. Exempelvis att skapa oss ett hållbarare liv, ekonomisk trygghet, upptäcka nya saker, ge våra barn en bra uppväxt, påverka miljön i mindre utsträckning mm. Men är det verkligen allt vi vill uppnå under vår tid på jorden – att se till oss själva? Så klart inte! Och visst har vi drömmar, funderingar och tankar kring hur vi skulle kunna påverka och göra skillnad för fler än bara oss själva.

Hur bidrar man då till att göra samhället eller världen till en bättre plats?

Det vanligaste är förmodligen att skänka pengar till välgörenhet eller att köpa något som gynnar en utsatt grupp. Dessa individuella handlingar har dock, sett till det stora hela, relativt liten effekt. Generellt blir effekten den summan som skänks. Jag själv har problemet att bestämma mig för om det är rätt väg att ge ett fadderbarn 100 kr per månad i 18 år för att hen ska få en utbildning. Borde man inte istället satsa allt på att skapa ett samhälle kring barnet som erbjuder föräldrarna och övriga invånare i samhället en arbetsinkomst med humana villkor och därmed förutsättningar för samhället och människorna däri att växa.

En viktig del är att skapa förutsättningar för alla att leva utan svält och med rent vatten. Att inneha kunskapen och resurserna för att kunna odla och/eller föda upp sin egen mat år efter år måste vara det mest värdefulla för någon som saknar det i dagsläget. Matproduktion kan dessutom vara en ren och hållbar industri jämfört med många andra arbetsplatser som skapas i dessa områden. Det kanske krävs att man driver det hela som ett slags företag, med någon form av ledning som på ett hållbart sätt kan skapa vinster för att utöka projektet och förbättra förutsättningarna för lokalbefolkningen. Det bästa exemplet är förmodligen någon som jobbar i en fabrik, med ett monotont arbete 12 timmar per dag. Lönen räcker inte ens till det mest nödvändiga och skulle individen göra något annat som exempelvis odla mat kan det värdet överstiga lönen flertalet gånger. Dessutom finns det även möjlighet att utöka ”produktionen” och sälja överskottet.

Det är lite ironiskt att vi som privatpersoner kan betala en summa varje månad till ett fadderbarn istället för att lägga pengarna på att främja landets totala utveckling. Orkar man lägga ner en del tid kan man aktivt stödja företag som jobbar på ett bättre sätt och sluta gynna andra som bara utnyttjar billig arbetskraft. Vi i västvärlden bidrar aktivt med att behålla förutsättningarna för att befolkningen jobbar under dåliga förhållanden. Det är alltså inte bara företagen som är ute efter billig arbetskraft, utan indirekt även vi konsumenter. Intresset att dessa områden ska fortsätta att vara tillverkningsställen med billig arbetskraft finns i alla led. Länder i västvärlden (även de som ger bistånd) får en del av sin egen välfärd genom att kunna köpa billiga produkter, företagen betalar skatt på vinsterna i hemlandet, naturresurserna kan köpas billigt då ägandelandet ofta inte kan finansiera utvinning/förädling själv och för den delen inte heller förbruka dessa i nuläget då inhemsk efterfråga saknas.

/J

Posted in Ekologiskt leverne | Kommentarer inaktiverade för Livets mening – född till egoist? – Del 1

Reklam på Facebook

Det var från början en tillfällighet att någon visade mig hur enkelt det var att exponera sin produkt/företag/förening mot potentiella kunder via Facebook (FB framöver). Det som är mest intressant är hur FB använder all information som varje medlem lagt till.

Jag själv testade att anpassa en annons för vårt före detta föräldrakooperativ. Att välja ålder, familjestatus, antal barn, kön, stadsdel, intressen, utbildning osv. innebär att man med minsta möjliga antal visningar kan exponera annonsen mot målgruppen – FB vet mycket om sina medlemmar. Jämför man sedan kostnaden mot en annons i lokaltidningen så blir det en hel del billigare på FB. Man kan även välja maxbelopp och period, flexibiliteten tillåter även att man gör en annons och direkt kan få ut den. Det finns olika typer av vad kostnaderna baseras på, per gilla, per klick eller per visning.

Timmarna på ett år som jag är inloggad på FB kan räknas på en hand. Jag är inte heller för hur all information lagras och används, men trots det har både jag och K fallit i fällan, som så många andra. Länk till en studie som jag bläddrade igenom i min sökning om mer information gällande användningsvanorna av FB: Sveriges största Facebook-studie – nu presenteras resultatet. Lite tänkvärt att kolla på dessa siffror och reflektera över vad man spenderar sin tid på.

Nu tillbaka till syftet med inlägget, konsumenten/användaren och de moraliska aspekterna får diskuteras mer i ett eget inlägg. Det är helt enkelt ett simpelt sätt att göra reklam på. Användarna exponeras under hela aktiva inloggningstiden för reklamvisning (paralleller kan dras till dold reklam i en film). Låga kostnader för att nå ut till målgruppen (om inte hela befolkningen är målgruppen). FB har en stor tillgång i att de kan visa reklam i hög grad anpassad för ett fåtal människor, till en låg kostnad.

Sett ur ett investerarperspektiv (Facebooks aktie) är det även intressant att sätta sig in lite djupare i reklamen, då det helt klart är den primära inkomstkällan. Hur kommer reklam att utvecklas i framtiden? Tryckta medier är på väg att dö ut. Gällande digitala medier är det just Facebook den som förmodligen vet mest om dig (eventuellt Google med vad gäller ditt beteende på internet).

/J

Posted in Övrigt | Kommentarer inaktiverade för Reklam på Facebook

Swedish Greys - ett WordPress-tema från Nordic Themepark.